Rädda våra korallrev
Precis som Astrid berättat skyddar korallreven tropiska kuster från att eroderas bort, dem är en viktig proteinkälla och är otroligt viktiga för ekosystemen.
Men våra korallrev håller på att dö, vi skadar dem med vårt överfiske, våra ankare, våran nedskräpning och vårat konstanta miljöförstörande.
Men vad ska vi då göra för att stoppa detta? Är det för sent?
Jo, det viktigaste och största är förstås att stoppa överfisket av korallrevsfiskarna, hitta bättre alternativ och sluta förorena våra vackra och näringsrika hav. Våra kära världsledare måste bli mer engagerade och lägga mer pengar på detta problem, annars kommer det aldrig försvinna. Forskningen om korallrev måste fortsätta för att hitta nya skötseltekniker, lagstiftningar för att skydda dem måste ske och främst av allt se till att skapa marina skyddsområden. Ledarna i vår värld måste få slut användningen av fossila bränslen, vi måste sluta övergöda och sluta förorena. Allt detta leder till en högre temperatur och allt det leder till att korallrev dör.
Det finns många olika idéer på hur vi ska rädda korallreven med omedelbar påverkan. En idé som faktiskt är i bruk är en uppfinning av arkitekten MR Hilbertz, hans uppfinning reproducerar korallreven genom att använda elektricitet som suger vatten ur stenarna, detta gör att korallerna kan produceras fyra gånger snabbare än i vanliga fall.
I Australien har man dessutom upptäckt att sjögurkors bajs kan rädda våra korallrev! sjögurkor äter nämligen sand och i deras matsmältning motverkar det låga ph-värdet i sanden, dessutom skapar bildas kalciumkarbonat som är en viktigt byggsten för korallreven. Så när bajset sedan kommer ut i platser runt korallrev så höjs ph-värdet och tillförs kalciumkarbonat.
En annan idé är koralltransplantationer, att i ett mycket skadat korallrev tillföra koraller från ett annat korallrev. Denna idé har fått mycket kritik, dels för att den inte alltid räddar korallrevet och det krävs dessutom flera olika korallarter för att hålla uppe den biologiska mångfalden.
Forskare i USA har också sett att mikrofibrerna i döda koraller är mycket fler än i levande, så de har uppfunnit ett DNA-chip som ska känna efter vilka olika sjukdomar och problem våra korallrev lider av. DNA-chipet har hamnat på listan av de 100 viktigaste teknikframgångar 2008.
En annan häftig grej som jag bara hört om men som jag nu kollat upp, ifall du vill kremeras så kan du sedan välja att få din aska att användas till att skapa konst korallrev. Ett mycket effektivt och smart sätt att vara miljöhjälte även när du lämnat planeten.
Vad kan då du göra? Du som sitter hemma där i soffan från Mio och tittar på Skavlan, du kan göra mer än du tror kära vän! Här kommer jag lista ett antal saker vi småfolk kan göra för att rädda korallreven.
-
Det är självklart alltid bättre att välja fisk och skaldjur framför kött, men se till att äta MSC- KRAV märkta. Ha även koll på vilka arter som är utrotningshotade. På www.wwf.se finns en guide till att hitta rätt fisk. Även på flera andra hemsidor. Ladda även ner Världsnaturfondens guide på rätt fisk.
-
Ät inte på restauranger som serverar utrotningshotade arter, om dem inte stöds så köps det heller inte in.
-
Tänk på hur mycket plast du använder, återvinn allt du kan och se till att aldrig slänga skräp i skogen. Djur misstar det lätt för mat.
-
Var försiktig med hur mycket vatten du använder, låt inte kranen stå och rinna. Desto mindre onödigt snuskvatten vi släpper ut, desto bättre.
-
Ta inte bilen den där lilla biten! Gå, cykla, ta buss eller samåk. Vi svenskar tar bilen, så korta och onödiga turer, det leder till att vi släpper ut jätte mycket onödiga fossila gaser.
-
Köp ekologiskt och organiskt, bara det gör mer än du tror.
-
Släpp inte ner ditt ankare nära ett korallrev, se till att det är sandbotten!
-
Åk på en semester som gynnar vår planet, det finns massor av företag som anordnar olika semestrar vars ändamål är att göra olika saker för att rädda planeten, till exempel tvätta förstörda korallrev.
-
Något så enkelt som att plantera ett träd, gynnar vår planet och korallreven.
-
Sist av allt så kan du dessutom kontakta våra politiker och berätta att du faktiskt är orolig och vill se dem göra något åt det.
Källor:http://www.nature.org/ourinitiatives/urgentissues/coralreefs/ways-to-help-coral-reefs/index.htm, http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article258846.ece, http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.429464/sa-kan-sjogurksbajs-radda-korallreven, http://davidboston.suite101.com/cremated-ashes-to-artificial-reefs-a56183 och http://wildsurgg.hubpages.com/hub/SAVE-OUR-CORAL-REEFS
Av: Kristin Richter
Människan på verkan på korallreven.
Världens korallrev är mycket mer än en turistattraktion för oss människor. Det är en bo plats för miljontals fiskar. Det är deras hem där de fortplantar sig, leker och tar skydd mot större faror. Vi människor har länge utnyttjat och förstört deras bostad för våran egen fördel.
Eftersom korallrev är ett utav världens mest rikaste ekosystem finns det mycket med föda, som vi människor gärna fiskar flera ton utav varje år. Båtar förstör reven när de lägger sina ankar och ovårdsamma turister snorklar och tar med sig ”souvenirer” hem. Det vi inte tänker på är genom att vi tar och förstör reven, kommer vi att rubba balansen i ekosystem och vi riskerar då att fiskar och koraller utrotas. Om vi fortsätter så här kommer ett av våra finaste och viktigaste ekosystem att tyna bort. Det lever ca 1 miljon marina arter i ett korallrev och om vi människor fortsätter att skada dessa rev riskerar vi att alla dessa arter dör ut.
Som det ser ut nu är 50-70% av världens korallrev hotade, av antingen fiske, turism eller föroreningar. Det är mycket utav av människans sätt att leva som påverkar korallreven. Varför ska så många levande arter tvingas dö på grund av os?. Vi människor är vana att slänga våran egen skit på andra utan några konsekvenser. Marina djur och även land levande har ingen möjlighet att försvara sig själva. Många tänker att det inte spelar någon roll för en själv om några rev dör ut. Men det är fel, genom att korallrev försvinner, försvinner en av våra största fiske tillgångar vilket påverkar alla människor på jorden. Fisket kommer försvinna vilket gör att det finns betydligt sämre tillgång på fisk. Detta leder till att priserna kommer att stiga och det kommer inte vara lika många som har råd att köpa fisk.
Det är inte bara vår tillgång på fisk som kommer att försvinna utan även, en av världens största turistattraktioner. Länder som är när liggande till stora korallrev som Australien tjärnar otroligt mycket pengar på reven. Eftersom det är ett utav de största skälen till att besöka Australien, skulle de förlora flera miljoner om de försvann.
Korallreven har också hjälpt landet under nästan hela dess tid. De blir nämligen som ett skydd mot erosion. Det är faktiskt så att korallreven har hjälpt till landet att bildats. De har även spelat en stor roll under krig, reven fungerar som en mur som gör det omöjligt för krigare från havet att attackera. Korallreven är alltså otroligt betydelsefulla för mänskligheten, utan dem skulle vi sättas i en mycket svår situation. Vi ska vara väldigt tacksamma över våra rev och vi måste ta hand om dem väl.
Föroreningar är väldigt vanliga och de ger förödande konsekvenser. Den vanligaste föroreningen är oorganiska ämnen från utsläpp av avlopp och avloppsvatten. Eftersom många städer är lokaliserade vid kusten släpps orenat avloppsvatten ut direkt i havet. Man har sett en stor ökning av orenat avfall eftersom turismen ökar och man bygger nya hotellanläggningar precis vid stranden. En ökning inom jordbruket visar att näringsämnen från konstgödsel släpps ut direkt i havet, detta resulterar i förändringar i ekosystemet. Alger är växt som gillar näringsrika miljöer, konsekvenserna som uppstår av för mycket näringsämnen i havet är att alger tillväxten ökar. Sessila makroalger kan överväxa och utkonkurrera andra alger, dessa alger lägger sig på utan och förhindrar att solljus tränger ner till djupare vatten och därför dör korallreven. De oorganiska näringsämnena gör också att korallerna får sämre reproduktions förmåga. Vilket gör dom svaga för andra hot.
Vi måste alltså börja göra något nu för att rädda våra rev. Om vi inte gör det kommer både ekosystemen och vår värld som vi känner den att förändras på många håll. Tänk på allt vi förstör för ingen nytta, tänk på alla liv som vi riskerar bara för att vi människor ska få det perfekt. Vi borde visa våran värld lite respekt genom att ta vara på det vi fått och bevara det. Man kan jämföra detta med Israel Palestina där båda bråkar om ett land, där är det otänkbart för Palestina att Israelerna ska komma och ta deras land ifrån dem. Det är precis det vi gör med korallreven. Varför är det någon skillnad? Borde det inte vara samma förhållanden för alla? Vi människor måste se till att ta hand om våran egen skit inte dumpa över problem på andra.
Astrid Lundman
Killer Cnidarians
Killer cnidarians
Portugisisk örlogsman (blåsmanet), kubmaneten och irukandjimaneten hör till bland de mest farligaste varelserna i havet.
Dessa tre arter tillhör klassen maneter och använder sig av ett mycket effektivt och skrämmande vapen för skydd och för att fånga sin föda, samt försvara sig. På deras tentakler och bränntrådar sitter det nässelceller. De fungerar som manetens sinnesceller och effektorer. En effektor är en cell som gör något, som en muskelgrupp som drar ihop sig. Inuti nässelcellen finns en behållare som kallas nässelkapsel (nematocyst). Kapseln innehåller en lång ihålig tråd som där ligger hoprullad. Många nässelkapslar innehåller gift och även hullingar.
Nässelcellen har på sin yta ett utskott (cnidocilen) som är känslig för beröring och fungerar som utlösare. Vid avfyrning ramlar ett lock av och tråden inuti kastas ur som ett spjut och tränger in i det djur som berört dess nässelcell. Giftet trängs då också in. Hullingarna som följer med fälls ut och gör att tråden blir kvar. Det finns nässelceller som innehåller klibbiga trådar istället för gift. De används för att hålla kvar och snurra ihop ett byte.
Kraften som används vid avfyrningen av nässelceller anses bero på att kapslarna har en inbyggd spänning. Ungefär som en spänd råttfälla. Kapseln innehåller en mycket hög koncentration av lösta ämnen som vid utlösning plötsligt blir genomtränglig för vatten. Det blir en så kallad osmos när vattnet kommer in. Trycket ökar då i kapseln och tråden pressas ut med en väldig fart.
Symtom
Blåsmaneten och kubmaneten kan ge upphov till inflammatoriska och piskrappsliknande rodnader på de hudpartier som angripits. Giftet från kubmaneten och blåsmaneten är neurotoxiskt. Ett gift som angriper främst hjärna och nervsystem. Ett nervgift. Viktiga organ som hjärta och lungor slås ut av giftets bedövande och förlamande kraft. Båda dessa två arter är livsfarliga och flera dödsfall har inträffat. Det som också är speciellt bland dem två är att det blir en omedelbar smärta av stinget.
Men den farligaste maneten är en variant av kubmaneten. Det är Irukjanjimaneten. Varför den är så farlig är eftersom den endast är för att giftet är 100 gånger giftigare än en kobra. Giftet känns först bara som ett litet brännsår. Men efter en halvtimme så kan alvarliga symtom utbryta och får man inte direkt vård kan man dö. Själva kroppen på maneten är bara vara några millimeter stor medans tentaklerna kan variera mellan en millimeter till en meter. När den är så här liten är den svår att se i vattnet, vilket gör den så farlig.
Typiska symtomer som man få är:
Illamående
-
Frysningar
-
Muskelvärk
-
Huvudvärk
-
Andningspåverkan
-
Cirkulationskollaps
Behandling
Vid ett angrepp måste man uppsöka läkare eftersom dem kan ge bedövning och motgift.
-
Behandling av brännskador från maneterna är svåra. Enda sätten att blockera smärtan är lokalbedövningar och att man injicerar bedövning på det drabbade området.
-
Vinäger är en bra vätska att hälla på det skadade området. Vinäger förhindrar nämligen lysering av outlösta bränntrådar.
-
Man ska undvika att gnugga på det drabbade området eftersom det kan utlösa bränntrådar som kan vara kvar.
Källor:
Biologin
Uppbyggnaden av deras vävnad gör så att cnidarians kan utföra mer komplexa funktioner än vad svampar kan. I synnerhet deras förtäring, sinnen och respons i miljön.
Praktiskt taget är alla cnidarians karnivorer, djur som äter andra djur. Många av dom fångar och äter bytesdjur mycket större än filterätande organismer så som svampar. Cnidarians använder deras nematocyst framförallt för att fånga byten.
Varje nematocyst består av en vätskefylld kapsel som innehåller lång tråd som snabbt kan bli utskjuten.
Tråden kan vara klibbig eller full av taggad, den kan också vara ett långt rör som lindar in sig runt bytet. Vissa nematocysts innehåller gift.
Efter intagandet av maten så förs den till magen där den blir nedsmält. Den första fasen av smältningen sägs vara extracellular för att den tar plats utanför cellerna. Intracellular nedsmältning i cellerna som kantar magen kompletterar nedbrytningen av mat.
Även fast cnidarians saknar en hjärna och riktiga nerver har dom specialiserade nervceller.
De här cellerna sammankopplas för att forma ett nervnät som sänder impulser åt alla håll.
Det här enkla nervsystemet kan producera relativt sofistikerade beteenden.
Vissa anemoner kan se om en organism av samma art också är från samma klon, en grupp av genetiskt identiska individer.
De är kända för att attackera till och med döda anemoner från andra kloner med hjälp av speciella nematocysts. Vissa medusae har primitiva ögon.
Medusaeror har också statocysts, små kalkhaltiga kroppar i vätskefyllda kammare omgivna av små känsliga hår. Statocysts ger medusae balanskänslan.
I Cnidarians sexuella reproduktion innebär ofta en komplex livscykel med både polyp-och medusae steg.
Till exempel i Scyphozoa och Cubozoa simmar larven tills den hittar en bra plats, och blir då en polyp.
Denna växer normalt men sedan absorberar sina tentakler och delar horisontellt i en serie skivor som blir unga medusor, en process som kallas strobilation. Ungarna simmar sen bort och långsamt växer till mognad, medans polypen växer till på nytt och kan fortsätta strobilera regelbundet.De vuxna har gonaderna i gastroderm, och dessa utsläpp ägg och spermier i vattnet i häckningssäsongen. Förkortade former av detta livscykel är vanliga, till exempel vissa oceaniska scyphozoans utelämna polyp scenen helt och cubozoan polyper som endast en medusa.
Hydrozoa har en mängd olika livscykler.
Vissa har inget polyp steg och en del har inget medusae steg.Vissa arter låter medusaen sitta kvar i polypen och är ansvariga för dess sexuella reproduktion, i extrema fall ser dessa reproduktiva zooidserna inte mycket ut som medusor.Anthozoa har inget medusae steg alls och polyperna är ansvariga för all sexuell reproduktion. Lek i allmänhet drivs av miljöfaktorer såsom förändringar i vattentemperaturen, och deras utlöses av ljusförhållanden såsom soluppgång, solnedgång eller månfas. Många arter av cnidaria kan leka samtidigt på samma plats, så att det finns alltför många ägg och spermier för rovdjur att äta mer än en liten andel.Ett berömt exempel ärStora barriärrevet, där minst 110 olika korall arter och några icke-nässeldjur-ryggradslösa djur producerar tillräckligt för att göra vattnet alldeles grumlig.
De befruktade äggen utvecklas till larver genom att dividera tills det finns tillräckligt med celler för att bilda en ihålig sfär (blastula) och sedan bildar en hålighet i ena änden(gastrulation) och så småningom bli magen.Alla kända Cnidaria kan reproducera sig asexuellt på olika sätt, dessutom att återskapa sig själv efter att fragmenteras. Hydrozoan polyper knoppas endast medans medusor av några hydrozoans kan dela sig själva på mitten. Scyphozoan polyper kan både knoppas och delas på mitten. Förutom att båda dessa metoder kan Anthozoa dela sig horisontellt ovanför basen.
Olika typer av nässeldjur
Även då det typiska nässeldjurets anatomi är relativt enkel, har de varit väldigt framgångsrika. Ungefär 10 000 arter är kända, varav nästintill alla är marina.
Hydrozoer (Klass Hydrozoa) har ett brett spektrum av former och levnadssätt. Många består av fjäderlika eller buskiga små polyper. De fäster sig gärna på pålverk, snäckor, sjögräs och andra ytor 7. Olika polyper är specialiserade för tex att äta, till försvar eller fortplantning.
Reproducerande polyper utvecklar hela tiden transparenta medusor/maneter. Dessa medusor, oftast planktoniska, släpper ut könsceller i vattnet. De befruktade äggen utvecklas till fritt simmande planula larver. Varje planula bosätter sig på botten och utvecklas till en polyp. Den här första polypen delar sig vid upprepade tillfällen och utvecklas till en koloni av många sammankopplade polyper. Vissa hydrozoer saknar polypstadie, i stället utvecklas deras planula direkt till en medusa. Vissa saknar medusastadie och utvecklar i stället könsceller direkt.
Siphonophora (Rörmaneter), är hydrozoer som bildar en drivande koloni av polyper. Vissa polyper i Siphonophorakolonin är specialiserade som flöten, vilka kan vara gasfyllda, som exempelvis hos den Portugisiske örlogsmannen, eller bestå av droppar av olja. Andra siphonophorpolyper bildar långa tentakler som används för att fånga byten. Giftet från nesselcellerna kan ge en smärtsam reaktion hos en simmare.
Scyphozoaner (Maneter). De stora maneterna som är vanliga i alla hav skiljer sig markant från de små hydrozoiska medusorna. Dessa stora medusor är det dominanta stadiet i Scyphozoanernas livscykel. Scyphozoaner (klass Scyphozoae). Polyperna hos Scyphozoanerna är väldigt små och släpper från sig unga medusor. Vissa arter saknar helt polypstadie. Den rundade kroppen eller klockan hos vissa Scyphozoaner kan mäta en diameter på två meter, vissa djuplevande, nyligen upptäckta, arter upp till tre meter. Scyphozoaner simmar med en rytmisk sammandragning av den klockformade kroppen, men deras simförmåga är begränsad och de dras lätt med av undervattensströmmarna. Vissa Scyphozoanmedusor är bland de farligaste kända marina djuren, vilka ger väldigt plågsamma och ibland dödliga sting. Detta gäller exempelvis för kubmaneter vilka först klassade som Scyphozoaner, men nu är placerade i en egen grupp, Cubozoa.
Anthozoaner (klass Anthozoa) är solitära eller koloniala polyper som saknar medusastadie, de ingår i den största arten av cnidarier. Den anthozoiska polyen är mer komplex än den hydrozoiska och den scyphozoiska. Exempelvis magen innehåller många tunna skiljeväggar eller septa, vilket ger en större area för matsmältning av större byten. Skiljeväggarna hjälper till att bära upp polypen strukturellt, vilket innebär att den här polypen blir större än andra cnidarier. Sjöanemoner är vanliga och kolonilevande anthozoer vilka ofta har stora polyper. Kolonilevande anthozoer förekommer i oändligt många olika former. Koraller ingår i många grupper av främst kolonilevande anthozoer. Många av dessa har ett skelett av calciumkarbonat, dessa förekommer både i kalla och tropiska vatten, de bildar ofta korallrev. Gorgonianer, som exempelvis sea fan, sjöfläkten, är koloniala anthozoer som döljer ett grenverksliknande skelett uppbyggt delvis av protein. Precious corals, är gorgonianer vilka har röda eller rosa kalkhaltiga nålar insprängda i sitt proteinskelett. Black corals, vilka varken är gorgonianer eller stenkoraller, döljer ett hårt svart proteinskelett. Både precious och black corals används till juveltillverkning. Vissa anthozoer bildar köttiga kolonier med stora polyper, vilka saknar hårda skelett. Exempel på dessa är de mjuka korallerna Seapens och Seapansies.
Phylum Cnidaria
För ungefär 3 miljarder år sedan så skedde det ett viktigt steg i evolutionen när de första Urdjuren såg dagens ljus. Dessa djur hade dock inte ögon att se med men de hade dock något annat till sin fördel. De var de första.
Dessa djur var de första som fanns och hade på detta sätt tid och utrymme för att utveckla ett självförsvarssystem så sofistikerat och livsfarligt idiotsäkert, att vissa män darrar bara i deras närhet(antingen av skräck eller av djurets beröring).
Detta system är uppbyggt av nätvärk av nervceller som sänder ut ett nervgift.
Försvarssystemet är mycket likt en speciell växts försvarssystem, ni kanske har hört talas om den växten: Den så kallade brännässlan.
Brännässlan, trots sitt namn, bränner aldrig sina offer, utan har små blåsor på växtstammen som sänder ut en vätska som reagerar negativt med vår hud.
Eftersom Urdjurens försvarssystem är likt brännässlans, så blev de kallade nässeldjur.
Annars kallade Cnidarias.
Mera Sol!!
Olja är ett fossilt bränsle som bildas av växter och havsdjur som fanns på havets botten för hundratals miljoner år sedan. Förutom att oljan håller på att ta slut så är den en katastrof för miljön.
I Sverige har vi minskat vår användning av olja från över 70% på 70-talet till 30 % idag. Det är bra men vi måste satsa ännu mer på förnybara energikällor som återbildas hela tiden. Mer vattenkraft, vindkraft, vågenergi och solenergi. Även biogas som man kan utvinna ur tex matrester.
Sol finns det gått om och den är miljövänlig. Sverige har lika stor solstrålning på sommaren som länderna runt medelhavet har. Det beror på att vi har så långa dagar och korta nätter på sommaren.
Människan har alltid använt solen som uppvärmningskälla. Redan 400 år före Kristus byggde Sokrates ett solhus där man tog tillvara värmen från solen i de tjocka stenväggarna. I Sverige byggde man trähus på 1500-talet som tog tillvara solens värme. Kunde man då så kan man ju göra fantastiska saker av solenergi med dagens teknik så använd mera sol!
Fabian Torell
Du kan göra skillnad du med!
Även om du försöker att undvika verklighet, undviker den inte dig. Östersjöns tillstånd blir värre för varje dag. De gånger jag går ner för ett dopp i havet brukar sluta i en besvikelse. Det jag ser är ingen fin havsblå färg på ytan, utan en hinna utav olja. Olja som släppts ut av stora fartyg för att frakta hit saker. Om vi alla bara skulle sluta med olja, skulle Östersjön må mycket bättre, men även om en människa inte kan göra allt, kan hon i alla fall göra något! T.ex. kan man ju sluta köpa saker som fraktats ifrån Afrika, och man kan även sluta använda alla dessa jävla engångsförpackningar. En av de största misstagen som vi konsumenter gör enligt min mening är att vi missbrukar plast. Vi tar den för givet, och bryr oss aldrig om att återvinna den på rätt sätt. När den då återvinns fel, dvs eldas, kommer oljan in i luften, som med regnet kommer att åka ner i Östersjön. Jag blir alltid lika förvånad och besviken när jag hör att nästan ingen annan källsorterar än vår familj. Men jag är riktigt stolt över min bror som precis har flyttat hemifrån, för honom var det inga som helst konstigheter att han skulle ha källsortering i sitt hem, även om det tog upp nästan all ledig yta i hans kök.
Det är inte bara jag som ser plasten som ett stort problem. Många forskare har också börjat fundera kring vad man skulle kunna skapa plast av istället för olja, http://www.nyteknik.se/special/tekniska_hogskolor/article260821.ece är en intressant artikel där man börjat tillverka plast utav trä. Fler idéer dyker upp varje dag. Vi måste bara uppmärksamma och skapa något av dem.
- Hanna Bjarre
Fåglar plågas till döds på grund av våra misstag, okej?
Tänk dig att du har ständig vätskebrist, att du är så hungrig att du knappt orkar en ny dag. Du har klåda över hela kroppen och dina ögon är irriterade och infekterade. Att du sakta dör av njursvikt och att din lever helt slutar att fungera. Dina fjädrar är täckta utav olja vilket gör att du kan inte längre kan flyga, det gör dig ett lätt byte för rovdjur. Tack vare oljan har ditt fettskikt på din fågeldräckt försvunnit och du kan inte längre hålla värmen. Tänk dig att din kropp utsätts för allt detta på grund av att vi människor dumpar vår skit. Vad skulle du känna om det var ombytta roller, om det var vi som fick våra samhällen förstörda utav andras avfall? Att vi sakta skulle plågas till döds för att det är ”för dyrt” eller för att det tar för lång tid att ta hand om det som är orsaken till vårt lidande. Tänk på det nästa gång du väljer den lätta vägen ut och dumpar din smuts på andra, nästa gång tänk en gång till innan du bestämmer dig.
Det är inte bara enskilda fåglar som drabbas, utan även hela ekosystem och näringskedjor. När en fågel får i sig olja förstör det inte bara njurarna och lever utan även förmågan att lägga ägg. Detta gör att vissa arter fåglar inte kan fortplanta sig. Detta leder till drastiska effekter och det kan bli så allvarligt att vissa arter utrotas. Det man måste tänka på är att det inte bara är enskilda fåglar som påverkas utan hela näringsvävar. Om en av våra fågelarter skulle försvinna skulle detta påverka alla andra organismer i ekosystemet. När en fågel får i sig olja och sedan blir till föda för ett annat djur ökar koncentrationen gift. Det gör att toppkonsumenterna drabbas hårdast eftersom de får i sig en farligare mängd gift. Havsörn är en art som nästan blivit utrotad på grund av detta men den gången lyckades vi rädda arten, undrar om vi och Havsörnen har sådan tur nästa gång?
När oljan påverkar fåglar blir det obalans i hela systemet och hela näringsvävar kan ta skada. Även om det bara är en viss art som fått i sig olja kan det leda till att även andra arter stryker med för att deras föda försvinner. Vissa arter kommer att öka eftersom deras ”hot” blir färre och då kommer de att konkurrera ut andra arter. Näringskedjorna idag är som en våg och vid minsta rubbning gör att allt som naturen byggt upp förstörs av oss människor.
- Astrid Lundman
Inte bara ryssar...
HEJHOPP OLJEPROPP!
Oljeutsläpp och stora båtolyckor har ofta mycket stora konsekvenser på djurlivet i havet. Speciellt i Östersjön där vattnet är kallt, vattenomsättningen låg och ekosystemet ganska ohållbart.
Sjöfåglar är mest utsatta i oljeolyckor, men många djur som lever i vattnet konstant drabbas också hårt.
Skadorna av oljeolyckor blir oftast större nära kusterna än ute på öppet hav. Oljan kan ödelägga stora strand områden och förgifta alger och andra växtarter som växer där. Men det blir också förödande när oljan sjunker ner mot botten. De arter som lever i det fia vattnet klarar sig oftast mycket bättre, tex strömming och lax. De rör sig då bort från de drabbade områdena. Andra arter som är bundna till botten är då i riskzonen. Kräftdjur och plattfiskar drabbas hårt. Tidiga levnadsstadier (ägg, larver, yngel) är också mycket sårbara för oljeutsläppen. Fiskar kan få fjäll-, gäl- och hjärnskador på grund av oljan.
Bottenfaunan återhämtar sig långsamt. Ungefär fem år brukar det ta, men det brukar ta längre tid vid svårare katastrofer. En annan faktor kan vara att det är dåliga syreförhållanden. Då lagras oljan i bottensedimenten.
Östersjön är redan ett väldigt känsligt hav på grund av miljögifter, övergödning och fiske. Flera områden i Sverige, speciellt runt Gotland finns det områden som är känsliga för oljeutsläpp. Det finns också marinreservat runt Gotland som hyser många olika arter och vackra kalkstränder och klippor. Om man vill att värna om de områden som inte är eller har blivit olycksdrabbade så skulle det vara smart att ändra oljetankers rutter. Se till så att de håller sig längre ut i havet där det inte blir samma skador som på kusterna. Det skulle också bli enklare att sanera oljan.
Av Marcus tha man
Sanering liksom! IGEN!
Innan man sanerar stränder försöker man i första hand försöka få bort oljan innan den når stränderna (of course) om det redan hunnit nå upp, så använder man sig av absorptionsmaterial för att det inte ska ske någon vidare spridning. Senare finns det flera metoder för att sanera stränderna.
Vanligaste metoden är att gräva bort oljan. Med grävskopor skrapar man bort oljan och gräver bort oljeskadad växtlighet. På stränder där grävskopor kan göra för mycket annan skada, så sker detta manuellt med spadar, hinkar, borstar och skrapor. Detta är skonsammare mot stranden men tar mer tid, vilket gör att oljan kan skada stranden i alla fall.
En skonsammare metod är att tvätta stränderna med kallt vatten under lågtryck. Detta leder till att oljan rinner ut i vattnet och kan där tas upp av skimmers och länsar. Vid tjockare, kletigare olja så används högre tryck varmt vatten för att få bort det. Ibland änvänds även rengöringsmedel, men detta kan leda til skador på växter och djur som lever vid stranden.
Oljan kan också brytas ned biologiskt, men detta tar längre tid och kan bara ske vid små oljeskador. Oljan bryts ned av mikroorganismer, men när det går för långsamt så kan man faktiskt skynda på denna process genom att t.ex. tillföra mikroorganismer som inte naturligt finns där för att nedbrytningen ska snabbas på. När det går riktigt långsamt brukar man tillföra näringsämnen som får mikroorganismerna att arbeta med effektivt. Tillförsel av kväve och fosfor har visats vara mycket effektivt vid dessa försök! Men med tillförsel av detta vet vi alla att det finns nackdelar...


By your one and only Kristin Richter
Enorm oljeolycka i Finska viken!
Nu har detta visserligen inte skett. Än. För detta är inte så avlägset som många tror, stora oljeutsläpp i havet sker inte bara runt riskfyllda djuphavsborrningar eller ens i de områden där oljan hittas och pumpas, risken för ett enormt oljeutsläpp i Östersjön är överhängande!
Merparten av den olja som transporteras på Östersjön kommer från ryska hamnar, framför allt Primorsk som ryska myndigheter nyligen dragit en ny oljepipeline till (och därmed nästan fördubblat sin redan enorma kapacitet de senaste åren) för att slippa skeppa olja genom Kaukasus och Svarta havet. Ryssland har dessutom inget förbud mot enkelskroviga oljetankers på samma sätt som EU och att en stor del av den stadigt växande ryska flottan av oljetankers är just enkelskoroviga är en stor miljörisk. Många av dessa är dessutom gamla och reparerade så många gånger att skrovet är kraftigt försvagat, något som antas vara orsaken till att oljetankern Prestige förliste är 2002 och orsakade en miljökatastrof.
Inte nog med detta, Primorsk ligger dessutom längst in i Finska viken som är ett av Östersjöns känsligaste områden, speciellt på våren och vintern då stora mängder sjöfågel är samlade på relativt små ytor och har känsliga ungar. En kollision här skulle kunna slå ut ekosystemen i stora delar av Östersjön. Massdöd av fåglar, enorma områden med död botten, förorenade kuster är bara några av alla de saker som kan ske om två av dessa av dessa enkelskoroviga fartyg skulle kollidera och släppa ut flera hundra tusen ton tung eldningsolja. Länderna i Östersjöregionen har inte resurser nog att ta han om ett sådant utsläpp och oljan riskerar att sjuka till botten och ligga kvar i århundraden.
-Jonathan Edin
Sanering liksom!
När det sker oljeutsläpp till havs, lägger man ut stora länsor som ska stoppa oljan från att ta sig till stränderna. En oljeläns absorberar oljan och fungerar därför sämre vid mycket vågor.
romantisk bild över en oljeläns.

(kunde inte förminska)
Det finns även något som kallar skimmers, dessa används för att separera vattnet från oljan. Skimmers har svårt att ta upp olja i kallt vatten eftersom att oljan klumpar sig. Det används därför en kombination av länsor och skimmer på fartyg som drar igenom oljigt vatten. Denna metod används ännu inte tillräckligt mycket dock.
Dispergeringsmedel används också! det sprutas från flyg och båtar över oljebälten för att de snabbare ska fördelas från vattnet och sedan biologiskt brytas ned. Disperigeringsmedel har däremot en giftverkan i naturen som kan sitta kvar längre än oljan själv, därför används det inte särskilt mycket.
Fortsättning följer....
By your one and only Kristin Richter
Bakterier mumsar olja!
I Kiruna fanns vid en sluttning 3000 kubikmeter oljig jord, men med hjälp av oljeätande bakterier som tillverkats i USA, så har oljan omvandlats till vanlig matjord. Den 180 ton oljan motsvarar 180 000 mjölkpaket.
Läs mer om denna fantastiska saneringsplan på: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1582033

Olja på salladen, inte i haven!
FRED UT!
By your one and only Kristin Richter
Det här är för mycket. Bokstavligt talat!
Att, trots alla medel som tas till för att rengöra vår miljöfarobomb till Östersjö,
så kommer det ändå någon förbannad finanspamp som tycker att det kommer att spara honom tid och pengar om han bara tömmer en hel tank med oljerester ( I ALLA SCANDINAVIERS FISKEVATTEN!!)
bara för att det kommer att spara honom några tusenlappar för att han inte ville rensa sin oljetank i en hamn.
Det sorgliga är att man inte ens kan spärra in den där giriga jäkeln.
Det är praktiskt taget omöjligt. Varför?
För enligt ett slarvigt kryphål i svensk lag så kan ingen göra något åt det, eller man KAN men det innebär att man smyger på tanktömmarna(vilket inte är så lätt när man inte kan gömma sig någonstans eftersom havet är PLATT) går ombord på båten och tar en bild på den person som öppnade tanklocket(vilket är nödvändigt om man ska rensa oljetanken) samtidigt som denna person poserar med handen på spaken som gör att oljan rinner ut och jag tror knappast att någon kommer att tillåta dig, eller gärningsmannen att göra detta.
Det har inte hänt tidigare i Östersjöns historia att kustbevakningen har fångat en förbrytare som dessa och det vet alla. Det är därför
Det sorgligare är att bara 300 av hur-många-andra-fall-vet-jag-inte som rapporteras till kustbevakningen, d.v.s bara 300 som upptäcks.
Vad som kan göras är att man ruckar lite på Sveriges lagar och tvingar ett företag att betala en MASSIV böter för förorening om kustbevakningen tar en bild på företagets gärningsBÅT istället för gärningsMAN.
Detta är lika oacceptabelt som vedervärdigt.
-Viktor Lindwall
