ostersjonsbrudar

Uppbyggnaden av deras vävnad gör så att cnidarians kan utföra mer komplexa funktioner än vad svampar kan. I synnerhet deras förtäring, sinnen och respons i miljön.

Praktiskt taget är alla cnidarians karnivorer, djur som äter andra djur. Många av dom fångar och äter bytesdjur mycket större än filterätande organismer så som svampar. Cnidarians använder deras nematocyst framförallt för att fånga byten.

Varje nematocyst består av en vätskefylld kapsel som innehåller lång tråd som snabbt kan bli utskjuten.

Tråden kan vara klibbig eller full av taggad, den kan också vara ett långt rör som lindar in sig runt bytet. Vissa nematocysts innehåller gift.

Efter intagandet av maten så förs den till magen där den blir nedsmält. Den första fasen av smältningen sägs vara extracellular för att den tar plats utanför cellerna. Intracellular nedsmältning i cellerna som kantar magen kompletterar nedbrytningen av mat.

Även fast cnidarians saknar en hjärna och riktiga nerver har dom specialiserade nervceller.

De här cellerna sammankopplas för att forma ett nervnät som sänder impulser åt alla håll.

Det här enkla nervsystemet kan producera relativt sofistikerade beteenden.

Vissa anemoner kan se om en organism av samma art också är från samma klon, en grupp av genetiskt identiska individer.

De är kända för att attackera till och med döda anemoner från andra kloner med hjälp av speciella nematocysts. Vissa medusae har primitiva ögon.

Medusaeror har också statocysts, små kalkhaltiga kroppar i vätskefyllda kammare omgivna av små känsliga hår. Statocysts ger medusae balanskänslan.

I Cnidarians sexuella reproduktion innebär ofta en komplex livscykel med både polyp-och medusae steg.

Till exempel i Scyphozoa och Cubozoa simmar larven tills den hittar en bra plats, och blir då en polyp.

Denna växer normalt men sedan absorberar sina tentakler och delar horisontellt i en serie skivor som blir unga medusor, en process som kallas strobilation. Ungarna simmar sen bort och långsamt växer till mognad, medans polypen växer till på nytt och kan fortsätta strobilera regelbundet.De vuxna har gonaderna i gastroderm, och dessa utsläpp ägg och spermier i vattnet i häckningssäsongen. Förkortade former av detta livscykel är vanliga, till exempel vissa oceaniska scyphozoans utelämna polyp scenen helt och cubozoan polyper som endast en medusa.

Hydrozoa har en mängd olika livscykler.

Vissa har inget polyp steg och en del har inget medusae steg.Vissa arter låter medusaen sitta kvar i polypen och är ansvariga för dess sexuella reproduktion, i extrema fall ser dessa reproduktiva zooidserna inte mycket ut som medusor.Anthozoa har inget medusae steg alls och polyperna är ansvariga för all sexuell reproduktion. Lek i allmänhet drivs av miljöfaktorer såsom förändringar i vattentemperaturen, och deras utlöses av ljusförhållanden såsom soluppgång, solnedgång eller månfas. Många arter av cnidaria kan leka samtidigt på samma plats, så att det finns alltför många ägg och spermier för rovdjur att äta mer än en liten andel.Ett berömt exempel ärStora barriärrevet, där minst 110 olika korall arter och några icke-nässeldjur-ryggradslösa djur producerar tillräckligt för att göra vattnet alldeles grumlig.

De befruktade äggen utvecklas till larver genom att dividera tills det finns tillräckligt med celler för att bilda en ihålig sfär (blastula) och sedan bildar en hålighet i ena änden(gastrulation) och så småningom bli magen.Alla kända Cnidaria kan reproducera sig asexuellt på olika sätt, dessutom att återskapa sig själv efter att fragmenteras. Hydrozoan polyper knoppas endast medans medusor av några hydrozoans kan dela sig själva på mitten. Scyphozoan polyper kan både knoppas och delas på mitten. Förutom att båda dessa metoder kan Anthozoa dela sig horisontellt ovanför basen.